Vad jag längtar efter dig! John Blund, sömn... Sömn är så underskattat! De som aldrig haft problem med att sova och inte heller har/haft småbarn som håller en vaken hela nätterna, vet inte hur lyckligt lottade de är. Javisst, jag är lyckligt lottad som har lilleman, men kan man inte få både honom OCH sömn?

Han somnar vanligtvis för natten (eller ja, sin längsta period) runt elva-tiden på kvällen. Vaknar då någon gång mellan halv två och halv tre. Äter. Somnar om på mig, och sover runt 1-1,5timme. Vaknar cirka fyra. Samma sak igen. Vaknar ca sex. Och på sistone, så har han inte alls somnat om efter det. Jag som är helt slut försöker ge honom nappen så han är lugn och kanske somnar om, men det händer inte. Ibland har han inte ens somnat om efter matningen runt två-tiden. Så säger de att det blir bättre... Det har ju bara blivit sämre. Han är både kvälls-och morgonpigg och ger sin mamma rynkor. Jag kan knappt slappna av längre, för han vaknar ju ändå nästan direkt. Suck.

Alla tips som andra kommit med, har jag testat. Inget verkar hjälpa. Inte amma liggande, inte byta blöja även om den är torr, inte nappen, inte att sova närmre eller längre bort... Han somnar till på mig, men vaknar när jag lägger ifrån mig honom. Försökte få honom att sova lite på förmiddagen idag istället, och visst somnade han. I en halvtimme. På den tiden hinner jag inte somna.

Blä. Javisst, jag är glad att jag har lillen, han är det bästa jag har, men kan jag inte, snälla, få lite sömn också?