Inatt har jag sovit helt själv i sängen. Ja, några timmar i alla fall.

 

Bestämde mig igår för att lillen får försöka sova i sin egen säng åtminstone första vändna på natten. Han har blivit så rörlig (och redan trillat ner från sängen en gång när han pappa hade honom där) så jag vet inte om jag vågar lämna honom där ensam när jag gör mat till honom på nätterna längre. Bäst att ta det säkra före det osäkra, det verkar som han lärt sig att klättra över kuddar etc också.

 

Så fr.o.m nu får han sova i sin säng till han vaknar någon gång mellan tre och fem för att äta, sen får han sova i sängen med mig tills vi går upp. Jag vaknar nämligen alltid när han gör det (lite innan t.o.m) så då ser jag inte det som en hemsk risk. Det är mysigt att kunna ligga och sova ihop, hålla handen, höra hans andetag... Och morgonmyset sen! Åh, mitt lilla hjärta brukar lägga sig emot mig eller på min arm och pladdra lite grann, le en massa och i princip bara vänta på pussar! Det där vill jag inte vara utan, så länge han vaknar på nätterna får han sova hos mig några timmar. Om han skulle sova hela natten dock, så kommer jag ju inte väcka honom.

 

Men ja, kortfattat, lillen sov rätt bra i sin egen säng. Somnade ungefär tio, vaknade lite före fyra.