Ja, äntligen börjar saker gå över. Kom igår kväll på att mitt tandkött inte blöder längre. Äntligen! Har haft i princip konstant tandköttsinflammation sedan rätt tidigt i graviditeten (minns inte exakt när) och fick höra att det går över när bebis är ute. Då trodde jag givetvis att det handlade om dagarna efter förlossningen, men där hade jag fel! Det har inte gått över förrän nu i veckan, och det är verkligen enormt skönt att slippa mängder med blod i handfatet varje gång man borstar tänderna. Får vi bara hoppas att det inte kommer tillbaka, jag vill gärna behålla mina tänder resten av livet, och tandköttsinflammationer ökar ju tyvärr risken för tandlossning.

En annan sak som är över sedan några dagar, är avslaget. Även det mycket efterlängtat då jag inte finner det det minsta bekvämt att behöva använda bindor. Inte heller luktar det gott i badrummet efter dem, och inte sjutton orkar man springa och byta soppåse efter varje gång man varit på toaletten. Sen är det nog ingen som trivs med att blöda nedtill heller, även om det varit ytterst lite sedan ungefär andra-tredje veckan efter förlossningen. Nu blir nästa blödning mensen, vilken jag hoppas ska dröja ett litet tag i alla fall. Oavsett, så är det back to tamponger när det sker.

Vad som däremot fortfarande inte är borta, är de förbannade hemorrojderna. Jag promenerar en liten bit ett par gånger i veckan, och dricker mer vatten än förut, men än så länge verkar det inte ge särskilt mycket resultat. Vissa dagar känns det som att de är på väg att krympa, för att plötsligt svullna upp igen. Mig inte gilla at all. Måste ju ringa och boka tid för efterkontroll också, och då vill jag att de ska vara borta. Puts väck.