Den där föreläsningsliknande förlossningsförberedelsen i måndags var riktigt dålig för mig. Saker jag inte ens tänkt på att vara rädd för förut, blev nu adderade till listan över vad jag är rädd och nervös inför. Visst, det var väl en del bra information och så, men för mig... Nej, jag borde nog inte gått dit. Visst var sambon med åtminstone, masserade mina vader och händer lite under tiden för att få mig att slappna av, men det hjälpte inte alltför mycket det heller.

De pratade i alla fall om olika smärtlindringsmetoder, förlossningens olika faser, BB (vad är det förkortning för egentligen???), hemvård och amning. De som pratade om amningen och BB verkade bara vilja därifrån. Läste i princip innantill upp punkterna de hade i sin PP-presentation och skyndade sig sedan därifrån. Kändes ju nog bra.

En del skumma regler har de också. T.ex. får man på BB inte ta emot andra besökare än pappan till barnet samt ev. syskon. Man delar vårdavdelning med gynpatienter som dock får ta emot hur mycket besök som helst. Hur går det ihop? Dessutom vill de visst helst man stannar i tre dygn, men pappan får inte sova där. Kanske, om man har tur, första natten, men inte mer. Jag vill inte! Jag AVSKYR sjukhus! Känner mig så fruktansvärt obekväm där.

Så säger de att man har bästa mödravården i Sverige... Kanske kliniskt i så fall, men känslomässigt?